
CBCT i tandvården – indikationer, diagnostik och strålsäkerhet
CBCT (Cone Beam Computed Tomography) har förändrat möjligheterna inom odontologisk radiologi.
Tekniken ger tredimensionell bildinformation som kan vara avgörande vid komplexa frågeställningar – men den ställer också högre krav på berättigande, optimering och strukturerad granskning.
Denna guide ger en praktisk och kliniskt relevant översikt över när CBCT är indicerat, hur undersökningen bör hanteras och hur den kopplas till strålsäkerhet och radiologisk ledningsfunktion i tandvård.
Vad är CBCT?
CBCT är en tredimensionell röntgenteknik som möjliggör volymbaserad bilddiagnostik av dentoalveolära strukturer, käkar och omgivande anatomiska områden.
Till skillnad från intraoral röntgen och panoramaröntgen ger CBCT:
-
Tredimensionell visualisering
-
Möjlighet att bedöma strukturer i flera plan
-
Bättre översikt vid komplex anatomi
-
Högre diagnostisk precision vid vissa indikationer
Samtidigt innebär CBCT generellt högre stråldos än intraoral röntgen, vilket gör korrekt användning avgörande.
När bör CBCT användas?
CBCT ska inte användas rutinmässigt. Undersökningen ska vara berättigad och motiverad av en tydlig klinisk frågeställning.
Vanliga indikationer kan inkludera:
-
Implantatplanering vid komplex anatomi
-
Bedömning av relation mellan tand och nerv
-
Retinerade eller ektopiska tänder
-
Komplex endodonti
-
Resorptioner
-
Trauman
-
Prekirurgisk planering
CBCT är inte en ersättning för konventionell röntgen – utan ett kompletterande verktyg när tvådimensionell bildinformation inte är tillräcklig.
Berättigande och optimering
Två principer är centrala:
Berättigande
CBCT ska endast utföras när undersökningen förväntas påverka diagnos eller behandlingsbeslut.
Optimering
Stråldosen ska hållas så låg som rimligt möjligt med bibehållen diagnostisk kvalitet.
I praktiken innebär det:
-
Rätt val av FOV
-
Anpassade exponeringsparametrar
-
Undvikande av onödig volym
-
Undvikande av omtag
CBCT kräver därför tydlig struktur och kompetens i både beslut och genomförande.
Val av FOV och dosöverväganden
FOV (Field of View) ska väljas utifrån den kliniska frågeställningen.
Ett större FOV innebär:
-
Större exponerat område
-
Potentiellt högre stråldos
-
Krav på bredare diagnostisk genomgång
Ett mindre, riktat FOV är ofta att föredra när frågeställningen är lokal.
Att konsekvent välja rätt FOV är en viktig del av optimeringsarbetet.
Diagnostiskt ansvar och systematisk granskning
En CBCT-volym ska granskas systematiskt.
Det innebär att:
-
Hela den exponerade volymen ska bedömas
-
Fynd utanför primär frågeställning ska beaktas
-
Dokumentation ska vara tydlig
-
Man har en ansluten specialist i odontologisk radiologi (RaLF)
CBCT ställer högre krav på struktur än tvådimensionell röntgen.
Det är därför viktigt att kompetens, rutiner och ansvar är tydligt definierade i verksamheten.
CBCT och strålsäkerhet
CBCT är nära kopplat till strålsäkerhetsarbetet.
Vid införande eller användning av CBCT är det särskilt viktigt att:
-
Rutiner är dokumenterade
-
Ansvarsfördelning är tydlig
-
Kompetens är säkerställd
-
Utrustning är korrekt installerad och kvalitetssäkrad
I vissa fall kan stöd från sjukhusfysiker eller strålskyddsexpert vara relevant, särskilt vid nyinstallation eller vid behov av strukturerad genomgång.
Vanliga utmaningar i klinisk vardag
CBCT kan innebära:
-
Tidskrävande granskning
-
Osäkerhet kring fullständig volymbedömning
-
Otydlig ansvarsfördelning
-
Oklara rutiner för dokumentation
Att arbeta strukturerat minskar risken för förbisedda fynd och stärker diagnostisk säkerhet.
CBCT som en del av en helhet
CBCT ska inte ses isolerat.
Det är en del av:
-
Radiologisk ledningsfunktion
-
Strålsäkerhet
-
Dokumentation och kvalitetssäkring
-
Kompetensutveckling
När dessa delar arbetar tillsammans skapas ett tryggt och effektivt arbetsflöde i kliniken.
För att säkerställa rätt kompetens inom CBCT erbjuder vi även kurser inom CBCT och odontologisk radiologi.
