Tandläkarens granskning av CBCT-scan.png

CBCT i tandvården – indikationer, diagnostik och strålsäkerhet

CBCT (Cone Beam Computed Tomography) har förändrat möjligheterna inom odontologisk radiologi.

Tekniken ger tredimensionell bildinformation som kan vara avgörande vid komplexa frågeställningar – men den ställer också högre krav på berättigande, optimering och strukturerad granskning.

Denna guide ger en praktisk och kliniskt relevant översikt över när CBCT är indicerat, hur undersökningen bör hanteras och hur den kopplas till strålsäkerhet och radiologisk ledningsfunktion i tandvård.

Vad är CBCT?

CBCT är en tredimensionell röntgenteknik som möjliggör volymbaserad bilddiagnostik av dentoalveolära strukturer, käkar och omgivande anatomiska områden.

Till skillnad från intraoral röntgen och panoramaröntgen ger CBCT:

Tredimensionell visualisering
Möjlighet att bedöma strukturer i flera plan
Bättre översikt vid komplex anatomi
Högre diagnostisk precision vid vissa indikationer

Samtidigt innebär CBCT generellt högre stråldos än intraoral röntgen, vilket gör korrekt användning avgörande.

När bör CBCT användas?

CBCT ska inte användas rutinmässigt. Undersökningen ska vara berättigad och motiverad av en tydlig klinisk frågeställning.

Vanliga indikationer kan inkludera:

Implantatplanering vid komplex anatomi
Bedömning av relation mellan tand och nerv
Retinerade eller ektopiska tänder
Komplex endodonti
Resorptioner
Trauman
Prekirurgisk planering

CBCT är inte en ersättning för konventionell röntgen – utan ett kompletterande verktyg när tvådimensionell bildinformation inte är tillräcklig.

Berättigande och optimering

Två principer är centrala:

Berättigande

CBCT ska endast utföras när undersökningen förväntas påverka diagnos eller behandlingsbeslut.

Optimering

Stråldosen ska hållas så låg som rimligt möjligt med bibehållen diagnostisk kvalitet.

I praktiken innebär det:

Rätt val av FOV
Anpassade exponeringsparametrar
Undvikande av onödig volym
Undvikande av omtag

CBCT kräver därför tydlig struktur och kompetens i både beslut och genomförande.

(Läs mer om strålsäkerhet i tandvård.)

Val av FOV och dosöverväganden

FOV (Field of View) ska väljas utifrån den kliniska frågeställningen.

Ett större FOV innebär:

Större exponerat område
Potentiellt högre stråldos
Krav på bredare diagnostisk genomgång

Ett mindre, riktat FOV är ofta att föredra när frågeställningen är lokal.

Att konsekvent välja rätt FOV är en viktig del av optimeringsarbetet.

Diagnostiskt ansvar och systematisk granskning

En CBCT-volym ska granskas systematiskt.

Det innebär att:

Hela den exponerade volymen ska bedömas
Fynd utanför primär frågeställning ska beaktas
Dokumentation ska vara tydlig
Man har en ansluten specialist i odontologisk radiologi (RaLF)

CBCT ställer högre krav på struktur än tvådimensionell röntgen.

Det är därför viktigt att kompetens, rutiner och ansvar är tydligt definierade i verksamheten.

(Läs mer om radiologisk ledningsfunktion i tandvård.)

CBCT och strålsäkerhet

CBCT är nära kopplat till strålsäkerhetsarbetet.

Vid införande eller användning av CBCT är det särskilt viktigt att:

Rutiner är dokumenterade
Ansvarsfördelning är tydlig
Kompetens är säkerställd
Utrustning är korrekt installerad och kvalitetssäkrad

I vissa fall kan stöd från sjukhusfysiker eller strålskyddsexpert vara relevant, särskilt vid nyinstallation eller vid behov av strukturerad genomgång.